När jag säger vardagshjältar tänker jag inte på dem som räddar folk som drunkar och får medaljer i TV4. I min benämning är det folk som vågar göra det alla andra önskar att de gjorde.
Typ som igår när jag sitter mer eller mindre i koma på t-banan efter jobbet. Vi står still på perrongen eftersom det är några jobbiga kids (typ 15 år) som blockar dörrarna så vi inte kan åka. Konduktören försöker talar genom högtalarna att de minsann måste flytta på sig för att han har en tid att passa. - Inget händer - Jag hade inte märkt att killarna var direkt bakom mig, alltså i min vagn. Medan alla andra personer står runt killarna, tittar lite menande, kanske t.o.m. suckar om de är lite crazy, reser sig en kille upp som sitter några rader ner i ett hörn, tågar fram till dörren och bakifrån knuffar ut killarna på perrongen, ropar idioter och sätter sig lugnt igen. Handlingskraft! Jag gillar det! Alla andra tänkte det - han gjorde det. Många plus i min bok. Nästan så jag ville sätta igång en långsam (amerikansk) applåd.
No comments:
Post a Comment